Category Archives: Finsk Stövare

Banjo och Diana – en effektiv kombination!

Dagens jakt i Ryaberg med Carina, Louise och Mattias som värdar, började lovande. Både Foxy och Banjo kom på slag, men trots att de släpptes halvannan kilometer från varandra visade det sig att Banjo väckte fram till den plats där dotterns slagarbete började. Han kopplades därför för att ge henne chansen att resa räven. Hon hade då jobbat sig iväg närmare en kilometer. Dessvärre fick hon aldrig upp den räven och vid lunchtid släpptes de båda på nytt i ett annat markavsnitt. Foxy fick inte upp, men Banjo släpptes på ett slag från igår kväll. En timma senare var räven på benen och buktade fint. Banjo drev i 3,5 timma, varefter räven gick in i ett stenröse i åkermark. Klockan var 16 och mörkret hade börjat sänka sig, men då rävjakt skall bedrivas med mottot “seger till varje pris” och dygderna ihärdighet och nit som ledstjärnor, släpptes Diana vid grytet. Efter ännu ett utmärkt sprängararbete av henne kom räven i god fart och påsköts av Mark, men fortsatte ur synhåll. Banjo släpptes ånyo och avslutade själv jakten ett par hundra meter bort.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/8f5/19934336/files/2015/01/img_0519.jpg

Grytjaktprov med Gamekeeper’s Diana

Det nya året har börjat på bästa sätt med både räv- och klövviltjakter. Idag bar det av till grannbyn Älekulla för sedvanlig rävjakt med Hans-Ulrik och Carl-Hilding. Förmiddagens jakt resulterade i en gryträv för Banjo, varför grytdomare Bosse Gustavsson tillkallades. Diana fick därmed göra sitt första grytjaktprov och klarade detta med bravur; ett förstapris föreslaget till kommande kollegium! Hans-Ulrik stod för skyttet med prima resultat.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/8f5/19934336/files/2015/01/img_0501.jpg

Gott Nytt År önskar Gamekeeper’s kennel!

Såhär på nyårsaftons eftermiddag blickar vi tillbaka på ett fantastiskt år med mycket bra jakt och fina premier på jaktprov. 2014 började i vanlig god ordning med slutspurt på klövviltjakterna och rävjakt med stövare och terriers. Första drevräven för Foxy var en höjdpunkt! Under våren föddes kennelns två valpkullar det gångna året; en TJT-kull och en pointerkull. De valparna har nu passerat halvårsstrecket och de flesta har redan visat framtassarna på Dianas stigar!

När så hösten äntligen kom inleddes säsongen med ett par veckor till fjälls. Ett gott fågelår och bra hundmaterial resulterade i härliga jaktupplevelser och många ripor och tjädrar i säcken. Att få göra nya trevliga bekantskaper på SPK’s huvudprov i Piirtivuopio var även det en höjdpunkt.

Hösten har därefter fortsatt med fältfågeljakter, rävjakt och givetvis klövviltjakter med tyskarna. Jaktprovsmässigt har det varit ett lyckat år med två förstapris på anlagsprov skog för respektive Gamekeeper’s Diana och Hivlingen’s Quilla. Quilla klarade ju dessutom av sitt grytjaktprov härom dagen med en föreslagen etta till kollegiet. Vidare har några Gamekeeper’s-tyskar klarat av drev- eller gryt-/vattendelarna, varför vi ser fram emot fler kompletta anlagsprov kommande år! På pointerfronten startade Sten Rönnerling vårproven med en 1ÅK för Gamekeeper’s Brioni. Detta resultat har dessutom följts upp med en 2SKL i oktober. Birger Knutsson startade Gamekeeper’s Fakir en gång med 1UKL som resultat. Själv har jag erövrat 1UK och 2UKL med Lyngberga Nora, 2UKL med Gamekeeper’s Fröken Finemang, samt 2ÖKL och 1hpÖKL med Donna. Vidare blev det en ÖKL-etta för vorstehn Stenbitens Carmenzita.

De finaste upplevelserna med hundarna har emellertid som vanligt varit jakterna; den gamle ripkallen med Epson, en trippel på tjäder med Carmenzita, Dianas första gryträv, vildsvin för jaktterrierna, knipjakter i vinterskärgård m.m. Vi på kennel Gamekeeper’s vill tacka alla, inga nämnda inga glömda, för 2014 och önskar en bra jaktstart på 2015!

Rävjakt på Torpa

Säsongens första spårsnö föll under natten. Att stryka kopplet av Banjo i vackraste vinterväder med Torpa Stenhus som bakgrund kändes därför som hämtat ur en saga. Han tog snabbt an ett slag och väckte över Lillsjön. Ett kort stycke på andra sidan kom upptaget. En längre bukt blev det, och drevet vände tillbaka mot Thomas Henricsson, som nog hade givit Mickel ett varmt mottagande med Flodmanbocken. Emellertid valde räven istället att krypa in i en enkelpipa under en av egendomens många ekar av äldre årgång och grov kaliber. Gamekeeper’s Diana fick därmed för andra gången i sitt liv visa vad hon går för vid grytjakt. Precis som vid debuten härom veckan skötte hon sig utmärkt och lämnade räven utan andra alternativ än sorti. Denna stoppades raskt av Browningbocken.
Därefter var det Foxys tur, vilket resulterade i ett kortare drev på fel villebråd, som hon lyckligtvis släppte självmant. Vid det laget hade jag åter släppt Banjo ett stycke bort. Han jobbade enträget på ett slag och när upptaget kom halvannan timma senare bar det sig inte bättre än att Foxy, som var i närheten, kopplade på drevet. Far och dotter bjöd således på ett klangfullt drev, vilket snart ändade i ett mycket stort sandgryt. Här fick en av de andra jaktdeltagarnas duktiga foxterrier pröva lyckan, men två timmar senare, när mörkret sänkte sig, konstaterade vi att den räven avgick med segern. Hatten av!

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/8f5/19934336/files/2014/12/img_0464.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/8f5/19934336/files/2014/12/img_0462.jpg

Bra rävdrev av far och dotter finskstövare – och en gryträv för Tira

Idag blev det rävjakt tillsammans med Christian och Tobias. Banjo och Foxy släpptes på varsitt håll i morse. Banjo tog upp först, men Foxy jobbade riktigt fint på ett slag och efter 20 minuters väckning drev även hon. Banjos räv gick i gryt efter ett halvtimmesdrev. Foxys drev sträckte iväg tre kilometer och efter några bukter valde även hennes räv att krypa in i ett klippgryt i oländig terräng. Hatten av för den!

Banjo har grytat ännu en räv noterar Christian.

Banjo har grytat ännu en räv noterar Christian.

Banjos räv hade emellertid krupit in i ett litet gryt med bara en ingång. Perfekt för Christian Karlssons rutinerade foxterriertik Tira. Med sin rörlighet och lydnad är hon idealisk för ett sådant uppdrag. Efter ett utomordentligt bra arbete av henne kommer räven som en champagnekork. Samtliga skott träffar och den ligger död ett femtontal meter in i planteringen. Titta gärna på filmen! Banjo, som fick vänta i bilen under grytjakten, fick såklart ruska om den när vi kom tillbaka.

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=eAS4ePOWc5U]

Banjo får alltid ruska om de skjutna gryträvarna som belöning för sitt arbete

Banjo får alltid ruska om de skjutna gryträvarna som belöning för sitt arbete

Ännu en räv med Banjo och Quilla

En lång och givande jaktdag är till ända. Det började med stövarsläpp imorse. Banjo väckte iväg en bra bit på ett slag som dessvärre upphörde vid en å. Nästa slagarbete bar iväg mycket långt, men efter någon timma var Mickel på benen. Vid det laget hade vi övergått till fasanjakt över Mark Wigbys duktiga jaktspaniels, så Banjo fick driva på utan passkyttar. Lagom tills fasanjakten var färdig och Marks viltväska välfylld och tung av tuppar, hade räven gått i gryt. Vi kom dit efter kanske en timma och möttes av en ivrigt grävande Banjo. Hivlingens Quilla lösgjordes och behövde ingen vidare uppmuntran för att dyka ner i underjorden. Nio minuter senare kom en fantastiskt grann hanräv utrusande, bara för att sändas till de sälla jaktmarkerna med hjälp av Browningen. Det blev f.ö. den 130:e skjutna räven med SEUCh SEJ(RÄV)Ch Jägarhults Banjo; skål för honom!

Hivlingen's Quilla med dagens gryträv sprängd efter perfekt hundarbete

Hivlingen’s Quilla med dagens gryträv sprängd efter perfekt hundarbete

Jägarhults Banjo har grytat ännu en räv

Jägarhults Banjo har grytat ännu en räv

Räv- och grävlingjakt

Helgens stövarsläpp resulterade till en början med en drevräv för Jägarhults Banjo. Jaktkamraten Robert Rönngren stod på generalpasset och gjorde inga misstag med bössan när räven kom i håll. En annan räv grytade nära en halvmil från upptaget. Grytet, en jordkällare, var av allt att döma även bebott av grävling. Grannen Mikaels TJT Gamekeeper’s Condor gjorde ett utomordentligt bra sprängararbete på räven som förpassades till de sälla jaktmarkerna med en gemensam kanonad av Mikael, jaktkamraten Erika och undertecknad. Därefter letade “Kola”, som hunden kallas, upp grävlingarna och efter ett enkelt nedslag kunde jag avfånga inte mindre än fyra grävlingar. Utanför grytet låg bl.a. tjäderkadaver och rådjursben. Jakten var således en viltvårdsinsats som hette duga!

Omväxlande jaktdag och positiva HD-besked!

Kall och hård ostlig vind gav knappast förutsättningar för kvalitetsjakt idag. Vid morgonens stövarsläpp såg jag emellertid älgko med kalv på hygget bakom gården. När jag efter ett par resultatlösa timmar, trots riktigt bra sökrundor av Foxy, kopplade och for hem hade Torbjörn just släppt tidigare nämnda jämten Kasper i hopp om upptag på de observerade älgarna. Jag tog studsaren och gick ett stycke nedför vägen till en plats dit de rimligtvis skulle komma, såvida de inte stod fast i upptaget. Jag hade bara stått still i en halvminut när Kaspers skall började eka strax bakom Ljunglid. Ett par minuter senare kom älgarna i gångstånd rakt emot mig. Det ligger en uråldrig skönhet i synen av en jämthund kring de majestätiska djuren. Hundkallet, kons utfall och kalvens graciösa rörelser måste tjusat stenåldersjägaren på just samma sätt. På bara fem meters håll stannade kalven, stirrade på mig och skulle precis kasta om då .30-06-kulan träffade i bogen. Det var således en kort, men ändock minnesvärd älgjakt. Kasper luggade den fallna kalven och klappades om av mig i väntan på Torbjörn. Extra roligt är minnet av en älgkalv jag sköt för Kaspers far Åsebos Chap för ett par år sedan. All jakt med bra hundar är kul!

Torbjörn Stenssons jaktmaskin Kasper fixade en älgkalv åt mig

Torbjörn Stenssons jaktmaskin Kasper fixade en älgkalv åt mig

Ett par timmar på eftermiddagen tillbringades med Nora, Fröken och Edison på fälten utanför Varberg. Det bistra vädret och annalkande mörkret hade nog redan tvingat de flesta fasanerna till nattkvisten, men ett par stycken fann vi, dock utan att skjuta någon. Att ge hundarna tillfällen att skaffa erfarenhet, trots att omständigheter såsom väder och vind inte är optimala, tror jag ändå är oerhört viktigt. Det är sådant som lägger grunden till den rutin som efter några år resulterar i fler fåglar i säcken!

I onsdags var jag hos veterinären med finskstövaren Foxy, samt pointrarna Lyngberga Nora, Gamekeeper’s Fröken Finemang och Fantasi för HD-röntgen. Redan igår hade SKK fört in resultaten i databasen och glädjande nog hade Nora B och övriga A. Inga bekymmer där med andra ord!

Lyngberga Nora står för löpande fasaner

Lyngberga Nora står för löpande fasaner

Banjo håller stilen!

I morse släpptes Banjo och Foxy på varsitt avsnitt av hemmamarken. Foxy presterade två upptag och hyggliga drev på hare, samt uppvisade prov på rådjursrenhet. Helt OK med andra ord. Banjo följde ett slag i någon kilometer, och trots att han var över två kilometer från mig hördes upptaget tydligt. Han har ett fantastiskt hörbart skall! Drevet slutade så småningom vid ett gryt där Christian Karlssons rutinerade foxterrier Tira gjorde ett utomordentligt gott sprängararbete. Mickel kom smygande ur en öppning när Tira passade på att byta anfallsväg. Hammerlessen kom till kinden och skottet gick just som räven tog ett språng ut för sluttningen i vilket grytet var beläget.

Jägarhults Banjo ruskar om sin 127e räv. Christian Karlssons foxterriertik Tira assisterade rutinerat vid jaktens avslutning.

Jägarhults Banjo ruskar om sin 127e räv. Christian Karlssons foxterriertik Tira assisterade rutinerat vid jaktens avslutning.

Stövardrev!

Den senaste tiden har tyvärr stövardreven blivit alltför få för min del. Fågeljakter och jaktprov har tagit upp den mesta av tiden utanför arbetstid. Nu blickar jag emellertid med stora förväntningar fram emot en lång tid av jakt med samtliga hundar. Det minst sagt trista vädret till trots har i alla fall Foxy och Banjo levererat de gånger jag släppt dem. Nedan är en liten filmsekvens från dagens drev av Foxy. Drevdjuret, för dagen en hare, har sprungit vägen emot mig och hoppat av densamma. Foxy spiller ingen tid på avhoppet, utan tar ledigt an löpan in i skogen. Jag är övertygad om att den unga rävhunden lär sig ett och annat om spårnoggrannhet och systematiskt tapptarbete om man låter dem driva en Jösse då och då mellan rävdreven. Att detta skulle vara skadligt för rävintresset motbevisas av Banjo, för vilken jag sköt tjugotalet harar under hans andra säsong (i tillägg till lika många rävar), men därefter endast fällt räv, totalt 126 stycken, och övrigt rovvilt. De senaste åren kan antalet harupptag av honom räknas på ena handens fingrar.

 
[youtube https://www.youtube.com/watch?v=34J1tTunY4U&w=560&h=315]