Tillbaka i västsverige

En intensiv vecka med mycket arbete och hundträning börjar lida mot sitt slut. Ett par eftermiddagssläpp med de yngre pointrarna har bjudit på vackra syner när några av dem spikat rapphöns på Birger Knutssons fina marker. Det råa “fjällsöket” börjar så sakteliga poleras mot något som jag hoppas skall kunna bli en effektiv reviering för höstens jakter och jaktprov.

Ikväll blev det en första jakt på sträckänder. Särskilt många änder blev det inte, men att sitta och småprata med goda vänner i skymningen och skjuta en och annan vildand är ju aldrig fel. Gamla Stella (Hesselhöj Estelle), som numera lever livets glada dagar hos min granne Torbjörn, verkar inte tagit notis om att hon passerat 11-årsstrecket; orrar, änder och t.o.m. en hare har skjutits för henne såhär i början av jaktsäsongen. Denna afton briljerade även den gamla “fältflygerskan” med en fin andapport.

Gammal är äldst tycker Stella - en verklig jakthund!

Gammal är äldst tycker Stella – en verklig jakthund!

Fröken Finemang i stånd för rapphöns

Fröken Finemang i stånd för rapphöns

Carnbrings Caol Ila kan hon också!

Carnbrings Caol Ila kan hon också!