Championräven (och en till)

Efter fyra dagars klövviltjakt kändes det närmast befriande att gå ut ensam i morse och stryka kopplet på Banjo. Efter 10 minuters sök började han väcka och efter ytterligare 10 minuter övergick väckskallen i fullt drev. Jag skyndade mig mot ett känt gryt, och efter en halvtimma kom räven, men varslade min närvaro och drog halvannan kilometer söderut. Efter en knapp timmas drev kröp den in i ett annat gryt. Banjo blev vid grytet, skällde ståndskall och slet av rötter i grytöppningarna. Raven var där, inga tvivel! Efter utläggning av keps, tröjor och strumpor i öppningarna ringde jag grytprovsdomare Kjell från Källsjö. Han var givetvis ute på jakt, men lovade att komma inom ett par timmar. Banjo släpptes på nytt, väckte en stund och hamnade vid ännu ett gryt. Den här gången utan drev.

Strax efter lunch dök så Kjell upp. Kompisen Tobias anslöt och med en (trots de gångna dagarnas grisjakt) ivrig Gamekeeper’s Chill Out närmade vi oss det första grytet. Chilli for snabbt ner i en av ingångarna och strax hördes skall och de sedvanliga dunkningarna. Den lilla rörliga tiken lämnade inte mycket till andrum för räven, som efter en kvart kom utflygande i bästa champagnekorksstil. Våra skott träffade, men räven gick ändå vidare, varför jag valde att släppa Banjo som efter ett drev på något hundratal meter började skälla ståndskall. När jag kom nära och räven tittade på mig passade Banjo på, tog ett resolut grepp över nacken på den och ruskade den till döds på någon sekund. Skönt för mig att slippa skjuta, då det alltid är vanskligt med hagelskytte på ett ståndskall. Att ha en stövare med en rejäl portion rovviltskärpa har sina fördelar! Roligast av allt var kanske ändå att Kjell gav Chilli med beröm godkänt för hennes kompromisslösa arbete i grytet. Därmed erövrade hon sitt grytjaktchampionat. Några blessyrer hade hon, men det hindrade henne inte från att göra ännu ett hårt arbete på räv no.2, vilken bragdes om livet efter ett korthållsskott från Tobias. I och med att Gamekeeper’s Chill Out blev godkänd på grytjaktprovet blir hon även godkänd enligt TJTK’s avelskriterier, blott ett och ett halvt år gammal. Dagens rävar blev nummer 4 och 5 på hennes meritlista.

[slideshow]

9 comments

    1. Tack Benny. Börjar nästan kännas tjatigt, men faktum är att Chilli aldrig gör mig besviken – nästan… Hon fick ganska mycket pisk av grisar vid tre olika tillfällen i lördags och då märkte jag faktiskt att hon stillade sig något. Samtidigt är det starkt av henne att göra ett såpass resolut grytarbete trots lindrig hälta och säkerligen en del “träningsvärk”. I gryt är hon stenhård! Drevmässigt fungerar hon fortsatt mycket bra; helt ärlig och perfekt återgång när hon släpper trots flera korsande drevlöpor från andra hundar.

      1. Trevligt att drevdelen funkar, samt att hon jobbar självständigt och gör klart varje enskilt “jobb” innans nästa tar vid. “Zebben” är lika dan han, dock har han släppt rådjur någon gång för att ta räv istället, och då kan det ta tid och gå iväg lite väl långt kanske för vad en “tysk” ska göra. Fällt vilt ignorerar han och kommer tillbaka för ett nytt jobb istället. När ni nu fick grytet, kan vi väl hoppas att ni får tid över senare på säsongen till ett skogsprov, samt kanske ett grisprov också eller? Far var ju heller inte två fyllda 😉

    1. Ja, visst var det kul! Egentligen borde man alltid ha kameran med sig, men mobilen är ju bättre än inget. Hoppas hinna med både skogsprov och vildsvinsprov, om bara inte snön sätter stopp för det igen. Förresten kan det vara kul för dig att veta att Parlours Zetor, som ju är halvbror till Chilli undan modern Husses Jaktglädje, också verkar arta sig. Han är ju prick ett halvår nu, är mycket glad för att ruska om skjutna vildsvin, har ett kanonlynne och är exteriört bra. Är inte jagad så mycket med, men har fått vara med en del i skogen och uppvisar ett för åldern bra sök, med rundor på 5-10 minuter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *